Hatkärlek är ett intressant koncept.

Det är precis det jag känner för min naprapat.
Jag tycker inte alls om att gå it, men han är ju samtidigt fantastisk.
Han var dock inte alls glad på mig idag..
Hans exakta ord var: "Det här ser inte alls bra ut..."
Det vill man ju inte höra. Enligt honom brukar det kallas kroniskt när det har gått mer än tre månader.... Jepp, jag har gått 1½ år...

Så nu är jag pålagd stickförbud, och egentligen dator-förbud också, men kom igen.... :P
Nej då, jag ska faktiskt vara duktig. Ska tillbaka om en vecka, och då vill jag inte ha skäll... Igen...
Det är nog otäckt när han knäcker och har sig. Leden hade vecklat in sig i inflammationen också, och den satt så hårt att han inte fick loss den!! Han bände och knäckte och hade sig, och till slut så släppte den. Det var då han tittade på mig lite strängt och sa att det där gör du inte om va?
Vågade inte säga nånting, bara skakade på huvudet lite försiktigt, eftersom att nacken var lite öm efter att han (vad jag trodde) försökte bryta nacken av mig. Hela högeraxeln, skuldran och nacken var åt helvete, bara för att jag inte masat mig iväg när jag fick den (som jag nu ser det) lilla inflammationen. Då hade jag ju sluppit den här stora versionen som det blev av den lilla... *suck*
Jaja, det är lätt att vara eftersmart...

Som sagt, datorn kan jag inte vara utan en vecka, men jag ska verkligen försöka att sitta mindre vid den, och stickningen ska faktiskt få ligga. Ända till på torsdag till att börja med. För då är det stickcafé. :D
Skriv gärna till mig i alla fall. :)