06 november, 2009

Olycka.

Jaha. Här sitter man med mungiporna i botten.
Inte för att det är en dålig dag, inte för att jag är ledsen. Eller arg. Eller besviken. Lite trött men annars en bra dag.
Anledningen är att om jag ler eller skrattar så börjar jag nästan grina. Av smärta!
Mest troligt en liten spricka eller ett ordentligt jävla bone bruise på vänster kindben, samt en ordentlig mjukdelsskada på halsen.
Ja, det är ju nästan pinsamt hur det gick till. Arbetsskada rent utsagt. Om ni inte redan vet, så jobbar jag som farmaceut, och det finns en anledning till att regel no 1 på apoteken är att man styr in lådorna efter sig när man har varit och plockat askarna. Dom åker nämligen inte in igen av sig själva, och dom syns väldigt dåligt. Beiga som dom är mot en beige bakgrund...
Juuust det...... PANG!
Nån hade lämnat en låda utdragen bakom mig och när jag vände mig om fick jag hörnet rakt i ansiktet och det måste ha varit handtaget som gjorde sig påmint på halsen..
Gör ont när jag pratar, ler, sväljer... Ja, i stort sett så fort jag rör en muskel i ansiktet.
Så jag får nog sitta i soffan hela dagen med stickningen... ;)
Nee, jag måste nog ut en sväng i alla fall. Ner på stadens gator och torg. Och jag måste nog gå förbi på garnaffären och trösta mig lite. :D

1 kommentar:

Therese sa...

Men fyyy! Det är så rackarns onödigt sånt där som inte borde hända! Att man inte kan installera automatisk mjukstängning. Jag hoppas att du snart blir bättre och att du slipper fler olyckor. Massor av kramar